Goth?!

Funderar ärligt talat på att bli goth =P  Allt är ju så jäkla snyggt!, fast att färga håret svart vill jag nog inte =/    Men resten hade man inte tackat nä till ^^      Och sen hade det ju retat gallfeber på mamma - färga håret alltså, resten hade hon nog inte brytt sig om. Fast lite färg ska i håret imorgon har jag bestämt mig för =) Blått.. Eller rättare sagt mer blått, har en halvt blå lugg för tillfället, morgon ska den bli helt blå xD Eddie skulle nog nästan vara lite stolt över mig.. Hahaha

På sistone har det varit ganska mycket festande, och man kan ju inte säga att man inte trivts. Ganska kul när det är olika människor varje gång eftersom det annars kan tendera till att bli ganska tråkigt i längden. Igår var det dags för fest hemma hos Eddie, och jag fick prova på att vara goth =) Har nog alltid haft en liten förkärlek till svarta kläder och lite mörkare sminkningar. Tänk ändå vad mycket man kan göra och hur kreativ man tillåts att vara när hårda sminkningar är tillåtna. Nä som sagt, imorgon blir det en tur till Shock (favoritaffären) för att kolla utbudet och sedan hårfärgsinköp. Får väl se hur man ser ut efter det =P

Det är bara ord

Jag vet inte för vem jag skriver,
det är bara ord.
Är det i handen det börjar,
eller huvudet eller utanför mig själv?


Allt jag skriver är bara ord, ord som ska spegla känslor och funderingar. Men kan ett ord verkligen ge känslan rättvisa? Ord är bara en metafor för vad som är, inte själva förklaringen. Hur ska någon som läser vad jag skrivit kunna förstå min frustration eller lycka? Det enda man kan göra är att ge sig en egen bild och sedan tror man att man känner med personen, känner personen, dess innersta tankar och hemligheter - som om man vore gamla vänner. Egentligen är det ganska bisarrt att man skriver allt om sig på ett öppet klotterplank som alla kan se. Inga tankar göms, utan allt kommer ut och får sina "fifteen minutes of fame". Men man väljer att skriva allt, inget lämnas åt slumpen. Det är terapi, en bra sådan, som låter en fungera i sin vardag.

Salvation

Det finns inget så helande som hästar i alla dess former. I år blev Falsterbo Horse Show min räddnining! Ja det är intressant vad tävlingshästar, utställare och en taskig solbränna kan göra. Är en helt ny människa idag, även om denna dagen bara gått fel, nästan. Men så är det ju menat, det är ju den 22e.

Tack Carro för ditt besök idag =) Även om jag förlorade sådär tre eller fyra gånger, så är jag nöjd ;P Snart ny Singstarkväll igen hoppas jag!! Är så glad över att du inte försvunnit ur mitt liv ytterligare en gång.

Två månader idag. Lycklig?!


Once upon a time I was falling in love
But now I'm only falling apart
Nothing I can do
A total eclipse of the heart


Två månader

Om sådär 24 timmar är det två månader. Ja två månader sen jag med hjärtat i halsgropen gjorde ett löfte jag fortfarande är bunden vid. Nu är jag inte längre lika säker och jag vill bara ta mig ur allt. Vem är jag att tro att min framtid kan vara lycklig? I flera veckor har jag undvikit att återigen läsa smsen på min mobil, har inte velat läsa dem för rädslan över saknaden som kommer att skölja över mig och sedan lämna mig fylld av ångest och vemod. Fram tills igår så ansåg jag mig vara stark och inte så svag som jag egentligen är. Jag trodde mig kunna klara detta länge till, men jag föll och har ännu inte slutat falla. I början var allt perfekt - du, jag, oss. Men med tiden så började dina brister att framträda allt mer och jag fick ett tvång över mig att anpassa mina sidor efter dina. Alla dina fel skulle vara rätt, även om jag förlorades på vägen. Hur mycket jag än älskar att få höra  hur perfekt jag är och hur mycket du älskar mig, så kan jag inte hjälpa att vilja höra dem från någon annan. Jag vet inte vem, men bara de inte är från dig. Vet inte om det är för att jag vill stänga ute mina känslor, eller om det är för att jag helt enkelt inte trivs längre. Men något inom mig skriker desperat efter frisk luft, en väg ut med en biljett till något annorlunda än min egenskapade men ändå givna verklighet. Jag trodde mig ha hittat min biljett, men den svek, och kvar står jag - förlorad till verkligheten jag så räds för.

Vi firar två månader imorgon. Vi kommer att hinna fira tre och kanske även fyra innan det slutar. Hur får man tag på någon som är okontaktbar? Jag skickade ett sms till dig igår med den naiva förhoppningen om att du kanske iallafall skulle få det. Du har lämnat mig för att dö ensam, och jag bara väntar på min tur att få frid.

Förlust

Jag ger upp, orkar inte hitta en anledning att ta mig ur detta längre. Jag ger vika för ödets ironi och faller tillbaka längst bak i ledet ytterligare än en gång. Denna gången trodde jag att jag hittat rätt, nu var det min tur, men icke. Men jag får skylla mig själv, får ge mig all skuld då jag inte förtjänar att lägga den på någon annan - allt är mitt fel. Jag väntade för länge och tillhörde fel åldersgrupp, men mest av allt erbjöd jag dig inte mig. Aldrig mer ska jag hoppas i mörkret, aldrig mer ska jag leva med en dröm. Drömmar är till för förlorare, de som inte vågar komma någon vart. Aldrig mer ska jag drömma om något jag inte kan få, och aldrig mer ska jag se något för vad det inte är - det är alltid en stor lögn dold av det ljus som skiner.

Inatt ska jag älta min så kallade förlust, låta mig pinas av ödet. För att imorgon ta på mitt oberörda ansikte igen och låtsas som om inget hänt, för det har det ju inte. Inte för mig, aldrig för mig. Det är som om jag är ämnad att vara fast i ovisshetens hårda grepp, fast mellan ett förhållande jag inte vill ha och ett jag aldrig kan få.

Beroenden

Hej jag heter Sara och jag lider av ett beroende.

Jag tycker om att överkonsumera killar och alkoholhaltiga drycker.

Helst tillsammans.

. . .

Vilken människa i denna värld har inte ett beroende? Jag kan erkänna att jag har många beroenden och är besatt av läppar. Den som inte har ett beroende tycker jag nästan synd om, för tänk att missa all den njutning som ett beroende kan ge.. Men inte ska man gå ut och bli alkoholist eller narkoman för det!, nä man kan bara vara beroende av vardagliga ting - de som varken skadar en själv eller ens omgivning.

Jag är beroende av mänsklig kontakt - men ändå mina privata stunder, uppmärksamhet, musik, möjligheten av få reflektera mitt liv tillsammans med andra, samt få skriva ner mina tankar och funderingar. Ja sen spelar tekniken också in här, ex mobiltelefonen och datorn.

Jag är inte beroende av kärlek, nä för den skrämmer mig. Men jag vill kunna vara det en dag, men då i ett hälsosamt beroende som inte leder till självdöd.

Jag är inte heller beroende av alla andras förståelse för mina val. Men ända sedan jag kom hem så har jag fått kommenterat att jag varit otacksam som åkte hem. Och då vill jag att man försöker se det ur min situation, skulle det inte vara fel mot mig själv att stanna kvar när jag inte trivdes? Då kvittar alla pengar det kostat, för jag skulle ändå inte ha uppskattat det. Och det, tycker jag är mer otacksamt! Så kan folk få kalla mig bortskämd om de vill!


SommarRock och lite annat smått och gott

Ja nu har SommarRock haft sin gång även denna sommar, och jag har lämnats med ett sting i hjärtat då det kommer att dröja ett år till nästa gång!!  Men inte hade man tråkigare för det! =) Carro stoltserade med sitt gröna band (själv fick jag ett rosa ^^ med betydelsen - denna här är för ung för att dricka alkohol på området, men skit i om hon redan är stupfull när hon kommer in) och var väldigt duktig på att påminna mig om att jag inte skulle få ett sådant förrän nästa år - då hon för övrigt är för gammal för att dricka. Men inte sörjde Sara för det - ni vet, man kan ha kul utan alkohol. Ja även om jag fått bevisat för mig att många dansar bättre när de faktiskt konsumerat lite av denna brygd. Mina älsklingar - Clark - spelade i år och jag var längst fram som vanligt ^^ Ja detta med längst fram var ett huvudtema för helgen och alla blåmärken kan bevisa det =P   Några bilder blev det tyvärr inte för min del, men vi fastnade faktiskt på en av "pressens" bilder

Jag älskar SommarRock, och varje år lyckas jag hitta några nya vänner där xD   Vissa mer söta än andra ;)

Ja förutom Rocken då, så har man klippt sig och sedan softat allmänt.. Det här med sommarlov är en utmärkt uppfinning! Dock är det illa när man sover hela dagarna.. ^^ Men lite av dagarna "slösar" jag bort på att övningsköra med Magnus. Kan ju inte precis kalla mig en naturbegåvning längre, men allt funkar som det ska =D Fast jag är ju inte i närheten av Lollis briljans än, ja den kvinnan kan köra!! (Även om hon lyckats få motorstopp första gången man såg henne i en bil ;9   haha)

Falsterbo nästa, ja vad går upp mot hästar nu under sommaren?   Inget!  (Förutom isglass och dopp i poolen..)

I'm just an teenage dirtbag baby

Jag är en typisk tonåring och jag njuter av sommaren! =)  SommarRock startade igår, och såklart var man där för att "rocka loss" även om det inte var så många bra band där. Ja idag fortsätter rockandet och nog ska man kunna njuta lite till. Sen är detta ju ett perfekt tillfälle att inviga mitt nya inköp - en Lyle and Scott ^^ It's a real beauty


Har hittat en ny låt att lägga till i favoritlistan, System of a Down - Lonely Day. Riktigt bra faktiskt, så ladda ner den eller gå in och lyssna på www.systemofadown.com!! Ja, rockballader är nog min allra största favorit bland all musik, tänk om alla låtar varit som Nothing else matters eller Knockin' on heaven's door. Fast då skulle man inte uppskatta dem lika mycket. Alla dessa klassiker som älskas av de flesta, de som lägger grunden till nya låtar och som gjort att musiken fått den uppmärksamhet som den är värd.

Min sanning


 

          


Igår låg jag och funderade på sanningen om mig - den som knappast jag själv vet. Men jag kom fram till en slutsats som inte var särskilt charmerande i mina ögon, men ändå en äkta som jag kommer att få leva med.

Min sanning är först det uppenbara, ja ytliga kan man även säga - Jag är en svensk tjej på 17, snart 18 år, med utseendet blond, blå ögon, synliga kurvor (om man ska beskriva det snällt) samt ett någorlunda sinne för dagens mode. Det här med slavisk dyrkan av kläder och dylikt är inte väldigt stor egentligen, men jag skulle gärna vilja kalla mig materialistisk och vinstbenägen. Som vilken annan stenåldersmänniska vill jag vinna över alla och kan ärligt talat säga att jag blir sur om någon kommer på platsen över mig - även i Singstar som oftast är mitt sätt att häva mig över andra. Och då kommer vi in på musiken, den som känner mig vet att jag älskar att sjunga över allt och att jag även vet att jag har en helt okej sångröst (även om jag ibland gör mig skyldig till nekande i fiskandet efter komplimanger) . Ja själva musiksmaken som jag har är enkel - allt som jag kan sjunga med i där min röst låter någorlunda bra, alltså kan vi lätt utesluta de flesta inriktningarna av metal och punk. Fast som alla andra har jag ett band som jag håller i hårt - mitt är Clark, ett malmöband som jag är nästintill ensam om att gilla i min vänskapskrets och detta gör mig faktiskt stolt! Jag har inte fallit för grupptrycket genom att frenetiskt försökt att lära in Rammstein eller Lasse Stefanz (Malmö vs Esarp har sina skillnader i musikstilar bland annat), utan har istället försökt att bjuda in de andra i min "Clark-förgyllda" värld - men utan större framgång tyvärr. Tillsammans med min musikstil så har min klädstil också sin egen inriktning, ja jag kan inte precis säga att jag har ett speciellt fack att sätta mig i utan kombinerar allt som jag vill. Det här med att pärlhalsband inte går ihop med Converse - det är skitsnack enligt min mening, båda sakerna är ju snygga så då är det snyggt tillsammans. Men alternativ, det kan man nog kalla min stil överlag, men sen har exhibitionismen ganska stor inverkan på detta. Man klär sig för att synas helt enkelt!

Om man ser igenom det materiella och ytliga kan man faktiskt hitta en människa som är alltför generös med sina pengar, någon som gärna vill vara alla andra till lags och bli bekräftad, samt ett jäkla humör. Även om detta är mina svagheter så vill jag inte skämmas över dem, för jag vet att de jämnas ut av andra kvalitéer som jag har, ex humor, tillgivenhet, ärlighet och en god själ vill jag säga. Att sitta och rabbla upp bra saker med sig själv är så mycket svårare än att dra upp alla ens dåliga sidor och fel. Ja det är till och med så att jag inte tror på någon annan när de säger bra saker om mig - det kan ju inte stämma eftersom jag känner mig själv bäst, eller? Vad är det för skal som alla andra ser igenom som jag inte kan? Ett skal som gömmer alla de saker som gör att folk antingen hatar eller älskar mig, Tydligen kan man inte balansera på linjen, utan måste välja sida snarast.

Med denna avslutning på kvalitéer inleds vi till förhållanden. Om jag ser på hur jag lever idag och levde förr, vill jag kunna säga att det är ett bra liv med mycket lycka och framgång i allt. Ja det stämmer delvis i alla fall. Skilsmässobarn som jag är, så släpper jag inte in folk på mitt territorium utan att de genomgått flera eldprov först. Kanske är det att otrogenhet och våld kom in i mitt liv redan som 8-åring, och att detta sitter kvar i mig än? Mitt förtroende för vänner är vagt, men när jag hittar någon som det "klickar med" då har den all min tillit och det är svårt att ta bort den. Men, även vänner kan svika - det har jag fått erfara flera gånger och det blir bara värre nu när man blir äldre. Med rädslan för svek blir det även svårare att falla för någon, ja och om jag tittar på alla förhållanden jag haft så kan jag inte säga att något av dem varit 100 % äkta eller seriöst. Vilka dessa gäller och hur det är idag vill jag inte gå in på, eftersom jag anser att det är mitt ansvar att skydda dessa människor från exploatering ur min synvinkel då den inte alltid överrensstämmer med deras. Dock kan jag säga att jag alltid längtar ut ur ett förhållande då jag inte vågar vara "fast", och ha den ständiga rädslan av att saker ska rinna ut ur sanden och bara försvinna.

Detta är min sanning och den får jag leva med, fast jag tror att jag har ganska många år på mig att förändra den till något jag hellre vill representera.


Kyssar

image7

"dina läppar har fastnat någonstans
mellan hjärtat och förståndet.

du gör mig osäkert säker och
inuti pågår en hejdlös fajt.

(jag kan inte få nog av dina dumheter)"



Vad är det i en kyss som gör att man bara vill stanna i nuet? Att man inte vill tänka på framtiden eller det förflutna, utan det enda som betyder något är att kyssen aldrig får ta slut. Ett begär efter mer uppstår och även om kyssen endast är flyktig så kan man inte få nog. Känslan av någon annans läppar som rör ens egna - mjukt men ändå så fast att man inte kan dra sig undan. Längtan efter närhet, händer, hud.

Ge mig en kyss till och jag lovar att jag är din

Contribution to Peace

image5

I contribute to Peace
when I strive to
express the best of myself in
my contacts with others.

I contribute to Peace when I use my
intelligence and my abilities
to serve the Good.

I contribute to Peace when I feel
compassion toward all those
who suffer.

I contribute to Peace when I look upon all
as my brothers and sisters regardless of
race, culture, or religion.

I contribute to Peace when I rejoice
over the happiness of others and
pray for their well-being.

I contribute to Peace when I listen with
tolerance to opinions that differ from
mine or even oppose them.

I contribute to Peace when I resort to
dialogue rather than to force
to settle any conflict.

I contribute to Peace when I respect
Nature and preserve it for
generations to come.

I contribute to Peace when I do not
seek to impose my conception
of God upon others.

I contribute to Peace when I make
Peace the foundation of my
ideals and philosophy.


And all will turn to silverglass

Ännu en helg har passerat och intrigerna tätnar ytterligare. För varje ny måndag inser jag att mitt sommarlov blir kortare och kortare hela tiden, det går inte att trycka på pausknappen och låta tiden stå still, den bara springer ifrån mig i en allt snabbare takt. Ja det blir ju inte bättre av att man inte lyckas somna innan två på natten (även om jag för tillfället försöker vända tillbaka dygnet) och vaknar inte förrän tolv på dagen. Man kan ju säga att dagen redan är förstörd då. Men i skrivandets stund är det 50 dagar till skolastarten och därefter ytterligare 78 dagar till min 18 års-dag, alltså 128 dagar innan jag kan gå ut o fira på krogen och beställa in en drink lagligt =) Tiden kommer att gå sååå långsamt =/

Men men, till dess får jag nöja mig med hemmafester och alla festivaler vilket kommer att ta upp minst 21 dagar av sommarlovet ^^ Sen får man ju bara hoppas att plånboken hänger med på detta oxå, fast Vallåkra är ju redan räddat tack vare Lolli ;) Nästa happening blir SommarRock på torsdag, och fram till dess ska jag ha hittat min röst som jag tappat någonstans under helgen. För tillfället pratar inte Sara alls eftersom de enda ljuden som kommer fram är låga väsningar som endast hundarna verkar uppfatta =P Så vi får se vad farbror doktorn säger om detta lilla dilemma för sångfantasten nummer ett

Svenska sommaren tar fart

Ja nu har min svenska sommar tagit fart rejält! =)  Vad sägs som en helkväll i Köpenhamn med Lolli? Eller födelsedagsfest för Jeppe och filmkväll?

I fredags åkte jag över till Köpenhamn för att träffa Lolli, hennes familj och en norsk familj på Tivoli. Jag och Lolli skulle gå med Mårten, den äldsta sonen av norskarna, och för att inte jag ska få oönskade reaktioner på kvällens förlopp, så beskrivs den bara med enstaka ord. Om man ska veta vad det betyder står så får man antingen ha varit med, eller fråga snällt..

* Tivoli - demonen, draken mm.
             - nachos med guacamole
             - Smirnoff Ice och döda sjömän

* Utgång - Jesper
                 - 18 år, leg i Gällivare 
                 - Shots och drinkar
                 - Borttappad handväska, 17 år
                 - Regn, handdukar tjejer?
                 - Mer shots
                 - Dans
                 - Lolli + Mr Svart tröja ;P
                 - Cigaretter
                 - Blåsning, "Hon är tänd på dig"
                 - Anders, "forelsked"
                 - Knäckt diadem 
                 - Taxi  "hem", framme ca 5.30

I lördes fick man bege sig hem från Köpenhamn, och in till Malmö. Jesper skulle fira sin 18-årsdag (han är till sjöss när det egentligen är aktuellt) och vi skulle överraska honom på släktkalaset. Blev lite fest över det hela och vid ett blev vi vidaredragna till fest på Kirseberg. Hann väl komma dit för att upptäcka att festen skulle sluta och folk drog vidare till en annan. Där var det för mkt folk så de släppte inte in fler. Ja så då var det bara för den "muntra" skaran att cykla tillbaka till Toftängen och spendera resterande tid där.  Sen i söndes så blev det en liten tur till Svedalamarknad för att träffa Carro och köpa biljett till SommarRock =D Eggad av det fina vädret visade Sara sin spralliga sida och dansade till ett coverband som spelade på gatan. Detta resulterade i att man nästan lyckades välta en tant inne på Ica ^^ När biljetten var köpt (450 kr för 3 dagar) åkte men tillbaka till Malmö, tog en liten shoppingrunda på Triangeln och sen förberedde man sig inför kvällens evenemang - filmkväll med American Psycho 1 och 2. Sista kvällen i Malmö för denna gången, och igår var man hemma i lugna lilla Örup igen.


RSS 2.0