Wüeggertz

Sommaren när jag skulle börja lågstadiet köpte jag en kattunge för min veckopeng. Hon var så pass liten att hon fick plats i min pappas handflata, och hon var familjens första katt. Katten Isa. Idag, lite mer än 15 år senare fick hon somna in. Och jag kunde inte hjälpa att undra hur mitt liv kommer att kännas utan henne i det - hon har ju alltid varit där. Vem kan glömma katten som man klädde på dockkläder och bäddade ner i sin barnvagn, för att köra runt med henne i villakvarteret? Vem kan låta bli att sakna katten som kallade på en när man skulle sova, bara för att hon skulle se så att alla var hemma?

Efter tre månaders letande hittade jag äntligen mitt tvättkort. Men så klart så skulle jag först få beställa ett nytt och sen ytterligare ett, för att inget av dem funkade. Tror det var ödet. Så ja, jag kommer kunna ha med mig rena underkläder till London ändå :) Och brillorna mina är på G till Danmark från USA, och kläderna från H&M är också på väg. Herregud vad allt går bra nu då!

Jag längtar verkligen till nästa vecka, att få börja packa ner alla kläder som ska med, lägga ihop alla papper i sina små mappar, slå in alla försenade presenter till vår guide, våndas över att jag inte har några skor som passar till mina kläder och tillsist inse att jag ändå bara kommer ha på mig låga skor när vi ska ut och dansa. Denna gången ska jag fota mer, njuta mer, handla mer och inte snåla inne på Primark. Jag ska inte dissa engelsmännen som vill bjuda på drinkar, nej det ska tas emot, pratas lite och se om det verkar intressant nog. Jag ska verkligen vara på semester denna gången!

Man kan säga att jag lidit utav insomnia nu dessa nätter. Jag vet inte om det är resfebern inför London eller om det bara är eftervirkningarna av måndagens helt underbara konsert. Det har sjungits, dansats, fotats och filmats. Allt detta tack vare en man med en otrolig stämma, ett band med härliga moves och en publik som totalt avgudat varje låt som framförts. Det är en självklarhet att Bruno Mars ska ses fler gånger!