Wüeggertz

Vi lever på era svagheter då andra lever på våra. Eller rättare sagt jag lever på era svagheter och andra lever i sin tur på mina. Det är som att jag kan lukta mig till dessa svagheter och måste utnyttja dem, som att det är min största svaghet. Svagheter som gör oss till sämre människor då dom hjälper oss att skada våra närmsta antingen direkt eller indirekt. Allt vi undanhåller och önskar att ingen någonsin ska få veta, det gör oss svagare då varje hemlighet skapar sprickor i våra fasader. Alltså måste jag vara en sämre människa som insinktivt utnyttjar detta?

Insikter som efteråt får en att inse att det kanske inte var värt något trots förhoppningarna. Som att känna doften av någon annan på sin kropp och i det ögonblicket upptäcka att upplevelsen i sig inte fyllde igen något utav de svarta hål som finns inombords.