Wüeggertz

"Skamsen över den kalla själviskhet som hade rövat bort min medkänsla och tillintetgjord
av den lilla pojkens mod och ensamhet lyssnade jag på hans sovande andhämtning och
slöt honom till mitt värkande hjärta. Ibland älskar vi inte med något annat än hoppet. Ibland
gråter vi med allt utom tårar. Till slut är detta det enda som finns kvar: kärleken och dess
plikter, sorgen och dess sanning. Till slut har vi inget annat än detta - att hålla ut till gryningen."

Jag är totalt förälskad i boken! Vill inte sluta läsa för att den är så bra men ändå vill jag inte läsa alltför mycket för då kommer jag att läsa ut den alldeles för snabbt. Jag är så tacksam att min farbror gav den till mig. Utdraget ovan är så fint och när jag läste det på bussen hem till pappa igår fick jag tårar i ögonen. Läste hela kvällen och in på natten tills jag somnade i soffan med boken i händerna - då är det en fängslande bok.