Gammal poesi

Jag kan inte sova 
för att jag inte kan sluta tänka på honom,
jag blir nästan galen 
över att mina sängkläder inte längre luktar honom,
och jag kan inte förmå mig att slänga hans snusdosa 
som är det enda jag har kvar av honom.

Jag hatar att vara kär,
jag hatar att sakna någon så mycket att jag bara vill gråta,
jag hatar mig själv för att jag inte kan nöja mig med det jag får
utan alltid vill ha mer,
jag hatar hatar hatar att jag kanske älskar honom.
Men jag kan inte hata honom,
vilket får mig att hata mig själv ännu mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0