Wüeggertz

I lördags var det dags för mig att komma ut på stan och träffa nytt folk. Lite uppiggande efter en rätt så jobbig vecka. Blev en bra uppstart med först teater och sedan var det dags för förfest hemma hos Jesper. Piffade till mig och trippade sedan ner till hans lägenhet med en påse med cider i ena handen och väskan i andra. Samtidigt hade jag såklart sällskap utav Drottningen i telefonen, och där avslöjade vi alla nya händelser in i minsta detalj. Hur kommer det sig att jag kan prata om precis allt med henne men inte ens kan nämna ordet sex för varken min syster eller mamma? Iallafall, jag var såklart först att dyka upp på förfesten så blev lite småsnack med värdparet. Kapsylerna på cidern åkte av en efter en och jag blev gladare och gladare. Nytt och gammalt folk började att strömma in och vi hade verkligen trevligt. Singstar vankades och jag vann mina matcher (till min stolthet). Tillslut blev det dags för oss att ta oss upp i stan och detta gjordes i en taxi medan den sista cidern klunkades. Målet var Lilla Torg och där hamnade vi oxå. Men jag har nog tappat min så oövervinnliga charm för alla vakter var stenfasta vid åldersgränsen 23 så jag och mitt lilla entourage utav killar sprang till BK för att hitta en toalett. Därefter blev vi inbjudna på Gökboet och vi passade verkligen på. Tyvärr jobbade inte Palle, så ingen ägare att heja lite trevligt åt. Men det gjorde inte vår vistelse sämre. Ännu mera cider och en massa trevligt prat. Mestadels var det prat med Niklas som visade sig vara en riktigt trevlig typ. Efter ett tag drog halva gänget och lämnade resten utav oss kvar, Det blev lite snackade till och sedan började vi röra oss mot Max. Aldrig förut har jag varit där, så visst är det kul att prova något nytt. I kön blev jag för första gången i mitt liv kallad emo utav en kille från Höllviken. Måste säga att hans orange byxor gjorde honom väldigt trovärdig. Vid två blev det bussen hem och väl hemma la jag mig mör och avslappnad i min så sköna säng. Tog inte lång tid förrän jag somnade. Vaknade vid sju och kunde glädjas åt att jag faktiskt hade sovmorgon till hela halv elva, sen skulle det vara dags att göra mig iordning inför jobb och spänt köra dig med oron för att träffa en polis med alkomätare. Nä, jag var inte full, men jag är nog inte den enda som tycker det är obehagligt att köra dagen efter. Precis när jag somnat om igen ringde storasyster och berättar att Katya ska på mentalitetstest och jag är välkommen att följa med. Hade varit kul, men plikten kallade som sagt. Så jag fick vänta tills på kvällen med att få veta att hon klarat det galant. Istället för en fyra timmars arbetsdag förlängdes den gång på gång, och efter nio timmar fastklistrad vid en kassa fick jag äntligen gå hem. Det var såå skönt att lägga mig i sängen och bara lyssna på tystnaden och hur mitt hjärta slog. Kan alltså säga att det var en bra helg för att launcha mitt eget Uppdrag Phoenix, för som en fenix föddes jag ur askan vackrare och starkare än någonsin.