Wüeggertz

Jag har så många gånger kommit underfund med att dom senaste försök jag haft med mina så kallade nystarter har ju egentligen varit rätt patetiska. För inte har det handlat om att gå vidare, nej, det har varit ett utdraget försök om att få tillbaka det jag förlorat. Alltid maskerat i tankarna "Om jag blir smalare, snyggare, roligare, sexigare, då vill han väl ha mig igen..?". Tänk vad många års plågande jag kunnat spara mig själv om jag inte drömt om den där sekunden där jag skulle få visa vad dom alla gått miste om. Men man gjorde ju samma misstag om och om igen, och inte fan lär man sig. Det är faktiskt inte ens lönt att lova mig själv en ändring, det enda jag kan göra är att försöka, bli den där avlägsna vännen som aldrig skickar det första smset eller minns speciella dagar. Fast jag är ändå på bättringsvägen, jag tröstäter inte, jag gråter inte, relaterar inte till dåliga kärleslåtar, nej jag bara existerar i det glada. Jag pratar med mina vänner, sköter mitt jobb, försöker hålla bra kost och träning. Helt enkelt en ny livstil, och denna är lite mindre dramatisk. Sen blir det ju en stor eloge till mig själv för att jag lämnat min lilla bubbla ytterligare. Idag bokades biljetten till mitt Stockholmsäventyr i maj, en bal på slottet är precis den motivationen jag behöver! Inte killarna som en gång påstods bry sig.