Att säga hejdå till en vän
Att säga hejdå till en vän
att lämna den kvar i det förflutna
Att hålla fast
vid tidigare obefintliga minnen
Att reservera en plats i sitt hjärta
och att aldrig låta någon annan ta den
Så att när stunden väl är kommen
behövs det ingen ommöblering
Att ta farväl av en trygghet
som lindrat en tonårings många bekymmer
Att ta bort följeslagerskan
stående vid den unga kvinnans sida
År utav vänskap
en livstid utav glädje
Alla de lyckliga stunder
där sorgen inte kommer åt
Jag önskar att jag kunnat få säga ett riktigt hejdå till min älskade vän genom nio år. Att jag inte varit i Danmark när hon föll ihop och fick köras akut till veterinären. Min trygghet och tröst när jag varit ledsen, min partner in crime när jag känt för att springa runt som en dåre i trädgården utan någon speciell anledning. Den som de senaste åren fått mig till att inte bara frivilligt dela en 90-säng med hundar som tar upp all plats, men även längta hem till henne och den där trånga sängen, just bara för att jag visste hur mycket hon tyckte om det. Det fanns inte en chans att hon skulle glömma det när jag var hemma, ja och skulle jag göra det så satt hon och väntade på mig medan jag borstade tänderna och klagade lite på mig om jag var långsam. Hon försvann så mycket tidigare än vad jag förberett mig på. Vilket gör det hela väldigt svårt att acceptera.