My own poetry
I hate it
this so-called emotion
that tears my heart apart
I hate the reality
that makes me aware
of the truth I must face
The warmth in your smile
caress my senses
and kills my soul
A fire
that won't stop burning
it's for you and you only
The humanity you possess
the connection I feel
the commitment I wish for
Why didn't I see it coming?
I was too blind to see
too stubborn to realize that
I'm in love with you
this so-called emotion
that tears my heart apart
I hate the reality
that makes me aware
of the truth I must face
The warmth in your smile
caress my senses
and kills my soul
A fire
that won't stop burning
it's for you and you only
The humanity you possess
the connection I feel
the commitment I wish for
Why didn't I see it coming?
I was too blind to see
too stubborn to realize that
I'm in love with you
Studentmössor och geishakulor
Sen var det en dag med en av milstolparna passerade - idag fick jag min studentmössa! =) Och så klippte man av sådär en decimeter av håret dagen till ära. Det känns alltid lika konstigt efteråt, som att allt hår är borta även om det bara är tio ynka centimeter som fattas. Annars har det väl varit en ganska kreativ dag idag, religionsprov följt av samhällskunskap och fysik där balen och skolavslutningen stod i fokus istället för Stora Barriärrevet och fotoner. Ibland gör vi det verkligen inte lätt för de stackars lärarna, närmre trettio tjejer som alla hellre pratar mat och fest än om vad som står i våra betygskriterier.
På tal om geisha
I am a geisha
in this modern world
giving company and pleasure
to those who deserve
I give love
to those who need
taking hatred
out of lost hearts
Conscious of the rumors
I live my life in peace
leaving all the judging
with the dreams left behind
My future is unwritten
opportunities greater than ever
each day one day closer
to a known yet unknown goal
Where my home
is a loving embrace
and a voice that softly
promises me the world
If the phone don't ring, baby, you'll know it's me
Bloggtorka ett tag, men nu är det igång igen. Sakta men säkert..
Hur kommer det sig att man är som svagast för dem som man minst borde bli påverkad av? Att det är deras "svek" som tar hårdast, men man kan ändå inte vara arg på dem i efterhand. Jag ser detta som ett tecken på svaghet. Senaste verket i min egna lilla samling
I forget my name
the ground that I'm standing on
the air that surrounds me
all the sound coming from that old radio
Hands grasping
breaths mixing
eyes glazing
time frozen
Whispered words of desire
lingering on lips that soon will touch
bodies swirling in the darkness
secrets never to be told
Nonexisting love
Friends with benefits
the ground that I'm standing on
the air that surrounds me
all the sound coming from that old radio
Hands grasping
breaths mixing
eyes glazing
time frozen
Whispered words of desire
lingering on lips that soon will touch
bodies swirling in the darkness
secrets never to be told
Nonexisting love
Friends with benefits
System Of A Down - Lonely Day
Lyssa medan tiden flyter iväg från dig,
känn hur stunder du aldrig får åter
försvinner. Vi är alla främlingar för oss
själva, för andra, mänskligheten, vi är
ensamma
Hon kommer från främmande vidder
Där svart är vitt, där mitt är ditt
Där det tydliga mist sin form
Där det tydliga mist sin form
Varandras motpoler, det är vad vi är.
Desto närmre du försöker komma,
desto längre bort tvingar jag dig.
Du tillhör inte min värld
så försök inte att komma mig nära.
Frihet är vad jag vill ha och behöver,
den enda gåvan du kan ge mig.
Hur kommer det sig att man inte inser
hur fel allt varit förrän man har tagit sig ur det?
Att stå med facit i handen känns svårt,
för hur kunde man vara så blind?
Jag var kär det erkänner jag,
men jag måste också ha självkännedomen
för att veta när det inte är så längre.
Någon gång måste man bryta,
idag blir dagen för mig..
Man vet inte vad man förlorar förrän man mister det,
men jag överlever. Mitt hopp tog slut idag.
Jag ska inte ha en wall of shame,
ingen voodoo-docka eller sparade sms.
Det enda jag ska minnas är tre bokstäver.
Desto närmre du försöker komma,
desto längre bort tvingar jag dig.
Du tillhör inte min värld
så försök inte att komma mig nära.
Frihet är vad jag vill ha och behöver,
den enda gåvan du kan ge mig.
Hur kommer det sig att man inte inser
hur fel allt varit förrän man har tagit sig ur det?
Att stå med facit i handen känns svårt,
för hur kunde man vara så blind?
Jag var kär det erkänner jag,
men jag måste också ha självkännedomen
för att veta när det inte är så längre.
Någon gång måste man bryta,
idag blir dagen för mig..
Man vet inte vad man förlorar förrän man mister det,
men jag överlever. Mitt hopp tog slut idag.
Jag ska inte ha en wall of shame,
ingen voodoo-docka eller sparade sms.
Det enda jag ska minnas är tre bokstäver.
Contribution to Peace
I contribute to Peace when I strive to
express the best of myself in
my contacts with others.
I contribute to Peace when I use my
intelligence and my abilities
to serve the Good.
I contribute to Peace when I feel
compassion toward all those
who suffer.
I contribute to Peace when I look upon all
as my brothers and sisters regardless of
race, culture, or religion.
I contribute to Peace when I rejoice
over the happiness of others and
pray for their well-being.
I contribute to Peace when I listen with
tolerance to opinions that differ from
mine or even oppose them.
I contribute to Peace when I resort to
dialogue rather than to force
to settle any conflict.
I contribute to Peace when I respect
Nature and preserve it for
generations to come.
I contribute to Peace when I do not
seek to impose my conception
of God upon others.
I contribute to Peace when I make
Peace the foundation of my
ideals and philosophy.
Timglas
Jag har kravlat mig upp ur graven av is och snö, för att mötas av ytan där solen värmer. Jag önskar så innerligt att denna sol har kraften att lysa under min sommar i USA, eftersom jag inte vill tillbaka till min grav igen. Hur får man en sol att lysa så starkt som möjligt på något som är så osäkert? Jag vill så gärna, men hur ska det gå när man vet att båda två har sina tvivel? Vi är inte bergfast betong som bygger broar, utan sanden i ett timglas. Hur ska allt gå vägen om vår tid kanske redan börjat rinna ut?
