Wüeggertz

Aaaah slappedag idag, typ.. Jag har då gjort min andra godkända uppskrivning idag (så går det om man segar med körningen) och firar till det med lite godis och My Super Ex-Girlfriend på C+ First.

Stay tuned

Var på visning av Quantum of Solace på Imperial i onsdags med Jonathan. Hans mamma och hennes sambo var också med, och det var verkligen trevligt. Fast ett tag trodde vi att vi inte skulle hinna över till Köpenhamn i tid. Ni vet, tågen är ju inte dom bästa när det gäller tider och när vi var på väg mot Svågertorp var alla tåg över bron inställda. Väl framme i Köpenhamn och på Imperial fick man ta för sig utav all gratis dricka och popcorn. Jag var i himlen, ett helt bord fyllt med popcorn, gratis, gott, helt perfekt. Filmen var bra, och den var mäktig att se på en så pass stor biograf.

Ja det var ett bra firande, ja alldeles för bra faktiskt.. Haha, är fortfarande inte helt återställd ännu, men det kommer. Sitter just och kollar på RENT som jag fick av Lolli =) En av mina absoluta favoriter sedan år tillbaka. Min älskling ligger fortfarande och sover, stackaren försökte skaka liv i mig inatt när jag lagt mig och sovit i soffan. Enda jag tydligen lyckades med var att snarka =P

Ingen speciell uppdatering idag, lämnar det till imorgon (om jag orkar att lägga ner tid för att blogga på min födelsedag;]).

Bondjippo på Imperial i Köpenhamn ikväll =) Det är 8 timmar kvar tills vi ska ta tåget över men ändå sitter jag här och bara väntar på att tiden ska gå. Outfiten är utvald, svart klänning och röda skor, bara väskan kvar nu. Fast tror det blir min bronsfärgade kuvertväska. Ska bli kul att få klä upp sig lite. Fast tyvärr kan jag inte ta för mig av alla Dry Martinis som kommer att serveras, ska ju köra imorgonbitti. Lite synd efter som gratis är gott.. Jag får helt enkelt hålla mig till barndricka och mina älskade popcorn. Ska försöka smuggla med min kamera in så bjuds det på lite bilder imorgon.

Grattis till Jeanette, Oliver och Gustav som alla tre fyller 20 år idag. Ibland undrar jag varför jag så hopplöst minns människors födelsedagar när dom knappt ens minns att jag en gång varit en viktig del utav deras liv. Rädd för att släppa det förflutna? Ett skånskt leve, hurra hurra hurra!

Förfest med razz och gottgott =)
Ha en trevlig kväll, som jag ska ha

Ja såhär ser jag ut idag då.. =)

Ah, dåligt med uppdatering. Kan iaf säga att jag skriver från min nya laptop nu, så förhoppningsvis fler inlägg nu eftersom en seg dator inte längre kan stoppa mig ;) Nu ska jag fortsätta att plugga till min danskatenta, gud, man har nästan glömt bort hur livet var innan allt plugg tog över. Tur att jag har Jonathan som får mig att ta en paus då och då ^^ 

So, målandet är i full gång, nya prylar inköpta och jag är på jakt efter en ny (och större) säng. Minst 140 ska jag ha, och det är ibland lite surt att en students plånbok är så pass tunn. Även om man vill så kan man ju inte lägga hela månadslönen på en säng, sparar ju ihop till en ny tv och laptop som sagt. Sen är jag ju lite kräsen i min smak oxå, så jag vet att en säng kommer gå på minst 3000 kr. Damn.

Vädret, sinnesstämningen, skolan, ja allt leder till mer eller mindre tristess. Jag har lyckligtvis mina ljuspunkter varje dag, och jag älskar dem, men tyvärr så är hösten den mest deprimerande årstiden som finns. Okej, uppkörningen närmar sig, jag fyller snart år, det är löning imorgon, rummet börjar att målas om till helgen. Men det är ändå något som saknas. Drivkraften har helt försvunnit och jag har blivit lat, ordentligt lat. Sedan i somras har jag inte gjort något åt min diktsamling, jag har inte börjat skriva på något nytt och inte heller tagit tag i allt det material som jag redan fått ihop. Träningen går sämre och sämre och det tack vare att jag inte har vatt i stallet på hela fem veckor och jag verkligen saknar allt som har med ridning att göra. För ett par år sedan skulle jag nu ha hållt på och planerat in alla klubbtävlingar jag ville ställa upp i och tjata tjata tjata på mamma att låta mig ställa upp, sedan skulle jag halvt livrädd tagit  mig runt på en 0.50 bana i ett extremt undertempo och känt mig som en världsmästare när jag felfritt gick i mål. Eller alla uteritter på söndagsmorgnarna över fälten kring Jägersro när ingen annan utom naturen själv var vaken, spränga fram på Flisbanan och känna hur kylan bet i kinderna. Det var ridturer värda att minnas. Idag känns det mer som att jag trampar på samma ställe och inte kommer någon vart i min ridning. När jag blev sjuk förlorade jag allt jag byggt upp under flera år, och nu dom senaste två åren har jag fått kämpa för att komma halvvägs vart jag var innan och just nu vill jag bara ge upp. Jag vill så mycket men jag kommer ingen vart, alla mål jag hade satt upp för mig själv innan gymnasiet är fortfarande inte nådda och jag känner att kanske orkar jag inte längre sträva efter dem. Kanske är det dags att ta en paus ifrån hästarna?

Jepp, där har ni mina dagar i en sammanfattad version. Lyckligtvis så fylls stunderna mellan dessa ut med en massa pojkvänstid. Har just nu lagt ner Matte E för tillfället, känner att jag inte har tid med det samtidigt som jag repeterar Matte C för att kunna "hålla lektioner" i det. Och så började jag som sagt att göra om på mitt rum, typ total renovering, vilket resulterade i att jag i nuläget lever i en sanitär olägenhet. Kan tillägga att jag sedan jag gick upp imorse har hållt på med rensning fram tills nu och det märks knappt.. Imorgon blir det inget med renoveringen för då är det kvalitetstid i stan och bio med sötnos som gäller. Lördag kanske? Efter någon timma i bil och middag hos morfar min. Nä nu är det dags att fortsätta så att jag får undan lite till innan jag ska sova. Jag lovar lovar lovar att bli lite duktigare på att uppdatera (iaf skriva lite mer underhållande inlägg) så fort detta är klart!

Sitter just nu i skolan, hade fixat med hela arbetet, skitsnygg layout och allt. Ja vad händer? Bibliotekets officepaket har inte samma program som min lilla laptop och arbetet blev helt förstört. Bara att börja om igen. Såg fram emot en skön eftermiddag utan plugg.. Måste iaf lägga mig tidigt ikväll, satt med arbetet hela natten så kan behöva lite sömn.

Ja de tre magiska B:na i mitt liv just nu. Läste i en artikel att brunetter tydligen ska vara mer självsäkra än blondiner, kan det verkligen stämma? Själv lider jag fortfarande utav nyhetens behag och stormtrivs i min bruna frilla. Mamsen var inte så värst glad när hon såg förpackningen med hårfärg, tänk det fina blonda håret som skulle försvinna! Nu är det dock bevisat att jag kanske ser bäst ut i lite mörkare toner, så vem vet, kanske blir brunt lite mer än en gång om året numera. Samtidigt som man får glänsa med sin nya look så är det ju även lite annat man har och göra i sitt liv, typ skola och jobb. Sen när tiden finns över så försöker man att trycka in små mysdagar med Lolli, som faktiskt igår (och idag) förgyllde min dag med sitt sällskap och en film ackompanjerad med ostbågar och läsk. En bägare Caramel Chew Chew slank även ner i påsen, men den frossade jag inte i mig förrän precis - fortfarande gooooott.. Dock är mer än halva glassen fortfarande kvar och tack vare värmen från min skrivbordslampa så simmar chokladen i en rinnig kolasmakandesörja. Kanske tur det, annars hade man kanske haft det svårt (ja ännu svårare) att komma i festblåsan på fredag när HG har "reunion". Förfest i en lundalägenhet innan utgång och jag hoppas på Malmö med Lilla Torg, ja B&B (i mitt hjärta), kanske även lite dans och sedan lägga sig med en vacker man vid sin sida. Recension utlovas.

Vakna upp med rödsprängda ögon i en säng där inget stod rätt till. Lakanet helt avsparkat, täcket inklämt mellan sängen och väggen, kuddarna utspridda på golvet och mascara utsmetad på madrassen. Tror det var en jobbig natt för mig. Men jag förtjänade det nog, för jag var ingen trevlig människa igår. Skrik, slag och tårar. Jag är inte lätt att handskas med.

Jo det har varit svårt att missa att jag varit magsjuk från och till nu efter semestern, men vem stoppar det egentligen? Det roliga är när kroppen bestraffar en efter lite väl mkt aktivitet och vrider runt magsäcken på en. Gör faktiskt lite ont då. Men men, vi överlever alla det förr eller senare (förhoppningsvis). Jag är lite stolt över mig själv efter förra veckans strapatser, jag har nämligen vågat i mig tequilashots igen. Tog bara 10 månader.. =P Och vad tänkte man när man klarat det? Jo - Var det detta jag oroat mig för?! Tror att jag hädanefter kan ta tequila utan att fasa ytterliggare en superfylla med toalettstolen som bästa vän. Och så har jag sett och åkt (och provkört) bilen jag ska ha som gift. En rosa Lincoln cab med vita lädersäten, fyrsitsig såklart. Det enda som saknades var brylkräm och en stålkam. Jag hade lätt passat in på Vallåkra med raggarrocken som kom HÖGT ur högtalarna.