Wüeggertz

Jag var iväg på minisemester med Carro i fyra dagar. Det hela började i fredags med tåget upp till Stockholm kl 05.14. Där blev det tågbyte och vi fortsatte vidare mot Sundsvall. Tyvärr var det banarbete så vi fick åka buss från Gävle och väl framme i Sundsvall fick vi hoppa på nästa buss mot Härnösand. Efter elva timmars resande var vi äntligen framme, men det gav oss ingen vila eftersom vi var tvungna att dra våra överfyllda väskor upp för alla backarna som möjligen kunde finnas i staden. Men vi kom fram till vårt vandrarhem och belönade oss själva med en skön dusch och sedan en tur ned på stan. Vi hyrde cyklar, så aldrig mer skulle vi behöva gå i backarna igen. Varsin hamburgare senare tog vi oss till en av idrottshallarna och tittade på lite innebandy. Ni vet hur jag är med klädsel och skor, och denna kvällen var inget undantag. Det uppmärksammades, och jag njöt utav min stund i rampljuset. Dock blev det ingen utgång som vi hoppats på, istället blev det ishockey och caprinias med grabbarna. Kudden var väldigt skön när jag la mig i sängen den natten, och visst sov jag skönt, fram tills att jag låg klarvaken klockan kvart i fem och förbannade min tillfälliga morgonpigghet. Vi startade den nya dagen med nya caprinias och man kan verkligen säga att vi tände till. En hel dag i en idrottshall, alkohol på flaska och vattenpipa var på schemat och vi lyckades väldigt bra med att hålla det. Social jävel som jag är raggade jag upp ett kvällssällskap till mig och Carro, han skulle visa oss staden tillsammans med en vän. Denna man och hans vän slutade med att vara vårt sällskap för hela helgen, och snacka om att vi trivdes i varandras sällskap. Deras namn var Johan och Jimmy, ett radarpar som inte gick att skilja ifrån varandra. Under kvällens gång fick vi uppleva alla möjliga ting, tjejer som eldade på sina händer, en Johan som drack igenom multipla sugrör och hävdade att det gjorde honom fullare, spontandans på Härnösands gator, biltur med en Goran från Hörby, vänskaplig närhet, upprepningar om att ringa Carina, och en massa liv om Köpenhamn. Den natten blev jag lite kär faktiskt. Dagen efter var den sista med innebandyn, finalerna skulle spelas och även detta året skulle jag sitta som på nålar när slutsekunderna rusade fram och guldet närmade sig. När allt var slut försvann lagen så snabbt, och där var vi kvar i en stad som nu mer eller mindre sov. Vi bjöd in oss själva hos Johan och det blev en kväll med film, ishockey, vattenpipa och Dooley's. Ingen av oss verkade vilja avsluta och när vi under småtimmarna tog oss tillbaka till vandrarhemmet ville vi inte räkna de få antalet timmar som återstod innan vi skulle ta bussen därifrån. Efter att ha packat alla våra saker var det dags att sova, och efter mycket vridande och vändande lyckades vi, drömmandes om innebandy, killar och dimman från helgen. När morgonen kom kändes det vemodigt att lämna tillbaka cyklarna och rulla våra väskor ner till stationen. Ett sista farväl till staden blev en brunch i form utav burgare på Frasses, och när bussen väl kom ville vi byta plats med killarna. Dom skulle åka hem till våra liv och vi skulle få stanna kvar i den lilla lugna staden några dagar till. Men det gick inte. Så vi klev på bussen, satte oss ner och tittade ut genom bussfönstret, just i lagom tid för att se killarna gå iväg och inse att vi redan saknade dem. Det enda som fanns kvar nu var en lång resa hem och ett års väntan till nästa SM.


Här nedan bjuds på lite ord och uttryck som snappats upp under helgen:

- brullor
- bränd
- blåst, lurad och bedragen
- struts
- jag måste ringa Carina
- dra en gräns
- vi har fått napp

Jag var ju då ute på förkväll i torsdags och gud vad vi hade roligt! Först bjöd jag Drottningen min på Yamato och hon fick för första gången i sitt liv äta sushi. Mojito och Cosmopolitan till det och donnorna kände sig lite Sex and the City. Efter magarna fyllts av mat och sinnet utav glädje vandrade vi de knappt 50 metrarna till Mello Yello där vårt sällskap "väntade" på oss. Visst är det perfekt med vänner som varken kräver när man ska komma eller gå, och det passar väldigt bra när man har en väninna utan någon som helst tidsuppfattning. Kallt som det var hade vi varma vinterjackor på oss, men utomhus skulle vi sitta och då under gasolvärmare som gjorde att min kappa blev alldeles för varm. Så där satt jag i en tröja som annars varit i det kallaste laget, men med en halsduk runt halsen blev det sådär mysigt lagom. Vapendragaren min fick mig att ta en tequilashot, ja eller efter många om och men gjorde jag det med något överdrivna grimaser och lite skakningar. Jag har helt enkelt tequilafobi och den är rejäl. Fick skölja ner det med underbar päroncider och därefter höll jag mig till Slippery Nipple, cider och lite öl. Thomas försedde mig med en vodkadrink som inte var så värst god och att jag lyckades spilla ut den var nog det bästa som kunnat hända för min del. Där var många gamla ansikten och visst var det trevligt att träffa dem. Vid ett tillfälle fick jag avvärja en lite väl vänlig hälsning, en kyss som slutade med att jag fick en tunga upp i min näsa. Denna tunga sattes senare i Drottningens mun, om hon bara vetat var den hade varit sekunder tidigare. Ibland blir dom lite närgångna men vi har lärt oss hur dom ska tas, och jag ser ju dom numera som mina storebröder. Vi hade trevligt, riktigt trevligt och vid ett tillfälle fick vi bekanta oss med en skotte som började att underhålla oss med sång och skämt.

A Scottish man stood on the beach one morning when he saw a ship in the horizon. When the ship came ashore a Viking stepped off the ship and beside him there was a little dwarf. This Viking was very handsome, tall, blonde hair, big beard, muscular. The Scottish said, "What is your business in our country?". The Viking answered, "We have come to steal your gold, burn your villages and rape all your men". "Rape all our men?", the Scottish said, "Have you got problems with your English? Don't you mean that you want to steal all our gold, burn our villages and rape all our women?" Then the dwarf stepped forward and said, "No, your men", he looked at the handsome Viking and continued; "She knows what she's saying".

Efter att ha skrattat gott blev det ett uppdrag att lämna en laptop som glömts vid vårt bord, ett hotell skulle besökas och nöjet var inte på min sida. Fast istället för att lämna den blev det en tripp till Étage och där slutade även kvällen för oss. I en taxi färdades vi hem till en lägenhet med obäddade sängar där vi båda somnade snabbt och gled in i drömmarnas värld som fortfarande bibehåller en viss oskyldighet. Laptopen hittade tillbaka till sin ägare dagen efter och jag fick mina underbara stövlar efter att vi hade spenderat hela förmiddagen och lunchen på Espresso House med ömmande fötter och trötta huvuden. Jag tror att vi är förälskade i deras frukost. Men mest är vi nog förälskade i dagen efter, denna dagen efter där allt får sjunka in och vi är mänskliga igen. Helt ensamma i ett virrvarr utav människor. Sårbara och medvetna om alla de under vi kan åstadkomma.

Den har inte varit den bästa här under helgen, jag försöker att skriva minst två inlägg om dagen. Men hur ska man hitta tiden till det?! Fast jag ser mig ändå som ursäktad eftersom jag har fyllt år och firats hela helgen. Dessutom känns det lite osocialt mot Jonathan att sätta sig och blogga i hans sällskap. Undra om vi klarat av att bo ihop..? Vi hade iaf behövt ha en större säng än vad jag har nu, sedan hade jag nog behövt någon slags träningsmaskin eftersom jag är minst dubbelt så mycket när jag är med honom än vad jag annars brukar göra. Ja jag vet verkligen nu hur dom så kallade sambokilona kommer till. Om jag tar tag i detta med körkortet så kan jag börja med min simning innan skolan igen. Man saknar faktiskt att röra på sig emellanåt, sen saknar man såklart konditionen man hade förr. Gud vilka benmuskler man hade då! Jag får helt enkelt börja med att gå ut och dansa varje helg igen, då var det inga problem med varken kondis eller muskler.
 
Meningen var att det skulle ut och dansas i fredes, dagen då moi fyllde 6940 dagar (19 år), men vi kom aldrig längre än puben. Ja blev många drinkar, shots och cider på Ice. Karaoke sjöngs och fler och fler vänner strömmade till. Kvällens bov var Jägershots, 6:or. När Ice stängde och duon beståendes av Lolli och jag vägrades att få sjunga en låt begav vi oss ca 100 m bort och upp i en lägenhet där vi satt med grogg och cider tills jag och Jonathan fick skjuts hem av en väldigt trött Lolli. Den natten (morgonen) sov jag väldigt gott på min soffa efter att ha lämnat älskling ensam i min mjuka säng. Jag vill tacka Jonathan, Sandra, Carro, Peter, Jesper, Emma, Malle, David, Robin, Kim, Miia, Andrea och Lolli för ett helt perfekt firande. Det hade inte kunnat bli bättre!

Jag och Robin i vårt esse


Sist men inte minst bjuder jag på ljudet av Jonathan

och Peters musikaliska framträdande utav Highway to hell. Låten som fick dem att köra luftgitarr och trummor när solot vankades. Jag tror Guitar Hero har tagit dem till nya nivåer utav medvetande.

Lördagen började runt två på eftermiddagen när huvudet började funka igen och energin komma tillbaka till kroppen. Åker hem till mamma för att duscha och packa ihop nya kläder. Inget pluggande här nä.. Väl inne i Malmö igen fixar jag det sista med min look för kvällen och väntar sedan på att Lolli ska komma. När primadonnan kommit byter hon om och sen tar vi oss till bussen där vi startar upp med cider (nöden har ingen lag). Utekvällen börjas i baren på B&B (gullig bartender måste jag tillägga) där vi försöker att grunda väl inför en låååång natt. Träffar Kad och Company och förflyttar oss från baren till deras bord - spelet kan börja. Inget pivoting för mig eftersom Lolli är med, men att träna på sin sociala förmåga är aldrig fel. Fluffar om allt och alkoholintaget flyter på. Killarna bestämmer sig för att dra vidare till Slagt och insisterar på att vi ska följa med (svårt beslut eller?). Träffar folk utanför Slagt som inte kommer in eftersom de är under 20, no problems for us though ;) vi eskorteras ju av de charmigaste killarna i stan, klart att vi kommer in! Väl inne kan dansandet börja och det fortsätter fram till småtimmarna. Sista bussen hem från centralen och vi sover sedan riktigt gott. Målet till nästa gång är att få med Lolli upp på högtalarna för att dansa, you gotta shake your ass. Madde loves this shit! xD
 

Jag och Lolli på Slagt - fler bilder på http://wueggertz.bilddagboken.se/ 
(medlemskap eller gästlösen krävs)